Flodkryssning på Mosel

Moseldalen är som en levande saga huggen ur berg och fylld av doften från Riesling. Floden Mosel börjar sin resa i Frankrike och når sin storslagna kulmen när den möter Rhen vid Deutsches Eck i Koblenz, men det är i de tyska dalarna som den verkliga magin sker. 

Här kan du se världens brantaste vingårdar klättra uppför de soldränkta skiffersluttningarna, ett bevis på de lokala vinodlarnas urgamla hantverk. Mosel är Tysklands äldsta vinregion och anses vara en av de bästa platserna i världen för Riesling. Ingen annanstans är vingårdarna så branta och Rieslingen så krispig.  

Även om Moseldalen till stor del handlar om vin, så finns det även många historiska sevärdheter och medeltida borgar att besöka. Floden kantas av charmiga, pittoreska korsvirkesbyar som Cochem och Bernkastel-Kues, där du kan strosa på kullerstensgator och känna historiens vingslag. Det generella intrycket är en sömlös blandning av dramatisk natur och mänsklig flit, där varje sluttning är utnyttjad för vinodling och varje flodkrök döljer en ny charmig by.

Borgar och ruiner som tronar på klippsprången påminner om flodernas strategiska betydelse genom årtusendena, medan arkitekturen i städerna berättar om blomstrande handelstider.

Moselfloden är extremt krokig. Fågelvägen mellan Trier och Koblenz är ungefär 12 mil, men floden slingrar sig fram i över 25 mil. Detta skapar de karakteristiska "slingorna" (meandrar) där floden nästan möter sig själv, som vid den berömda utkikspunkten vid Bremm. Denna geografi gör att man som besökare ofta tappar orienteringen; man kan vandra över en bergskam på tjugo minuter och nå en punkt som det tar en flodbåt en timme att runda via vattnet.

Dessa snäva kurvor har skapat ett unikt mikroklimat som är nyckeln till regionens världsberömda viner. Eftersom floden svänger åt alla väderstreck skapas en mängd olika solexponeringar, där de mest eftertraktade odlingarna ligger i de kurvor som har perfekt söderläge.

Namnet betyder bokstavligen "flammkaka". Rätten uppstod faktiskt som ett verktyg för bönderna när de skulle baka bröd i sina vedeldade stenugnar. För att testa om ugnen var tillräckligt varm kavlade man ut en liten bit deg mycket tunt och skjutsade in den i flammorna. Om degen gräddades på någon minut och blev krispig i kanterna var temperaturen perfekt för det vanliga matbrödet.

Även om den här rätten är starkt förknippad med Alsace i Frankrike, är den otroligt populär på vinstugorna i Moseldalen, särskilt i södra delen mot Trier. Den består av en tunn, krispig degbotten (som tunnbröd) toppad med crème fraîche, tunna skivor lök och tärnat bacon. 

Även om både Rhen och Mosel producerar Riesling i världsklass, är vinerna från Moseldalen ofta lättare att känna igen tack vare sin extrema elegans och nästan överjordiska lätthet. Om Rhen-Riesling är "kraftfull och strukturerad", så är Mosel-Riesling "dansant och blommig". 

Det mest unika med en klassisk Mosel-Riesling är balansen mellan mycket smak och låg alkohol. Det är inte ovanligt att hitta viner (särskilt i kategorin Kabinett) som bara har 7–9 % alkohol. Det gör dem extremt uppfriskande och lätta att dricka utan att de känns vattniga. 

Mosel är världsmästare på att balansera en hög, krispig syra med naturlig fruktsötma. Även de viner som har en tydlig restsötma (som en Kabinett eller Spätlese) känns sällan kladdiga, eftersom den friska syran skär igenom sötman och skapar en perfekt balans. Det smakar ofta av gröna äpplen, citrus, vit persika och ibland inslag med aprikos.

Frukt: Gröna äpplen, citrus (lime/citrongräs) och vita persikor. 
Blommighet: Ofta dofter av fläder eller vita vårblommor. 
Mineralitet: Mosel är känt för sin blå skiffer. Detta ger vinerna en mycket distinkt smak som ofta beskrivs som "rökig", "stål-lik" eller som doften av regn mot en varm stenväg (petrichor).